Feel things that i wanna say.

Jag vet inte vad jag ska skriva, jag har ingen aning om vart jag ska börja. Men jag vet vad jag vill komma fram till och vad jag vill få fram i min tanke. Men när fingrarna ligger mot tangenterna försvinner det som ett blurr i tankarna. Det blir ett grått moln med alla ord huller om buller.
Så vad händer i livet? Varför skriver jag här så sällan? Ingen läser, men det skiter jag i. För jag skriver för mig själv.
Livet var det ja.. Har levt som inget funnits sen 8e Juni. Långt sommarlov och inget jobb. Vilket har resulterat i totalvända dygn och alldeles för mycket sömn.
Nu då? Jag jobbar, fyller 18 om en och en halv vecka. Börjar skolan om 3 veckor. Och vart är sommaren? Har den ens vart här?
Jag vet inte riktigt, men någonstans i den tappade jag bort mig själv. Eller var det långt innan det?
Jag har tappat styrkan och tron på mig själv. Det viktigaste här i livet. Ensamheten på kvällarna skrämmer mig. På riktigt SKRÄMMER mig. Magen totalvänder sig på kvällarna när det är dags att sova, ensam.. Paniken bara kryper fram.
Men jag är inte riktigt säker på vad jag är rädd för. Eller jag tror att det är rädslan att bli ensam. Men jag är ju aldrig ensam, ALDRIG. Jag vet vilka jag har och vart. Men någonting är fel!
Jag tror att jag tappade bort mig själv i tryggheten hos någon annan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0